Nu!

Tid är en tankekonstruktion. Tid kan inte bäras, tid kan inte sparas. Tid är som en flyktigt bekant vän eller fiende. Du kan ha för mycket tid och du kan ha för lite tid. Tiden är ogripbar.

Vissa människor lever i dåtiden, ångrar det gjorda eller ogjorda. Ångrar det sagda eller osagda. Att befinna sig för ofta i dåtiden kan vara deprimerande. Du kan ju de facto inte ändra det som skett hur mycket du vill. Däremot är det du som bestämmer vad det som skett betyder och betytt för dig. Du kan alltså ge dåtiden den mening som passar just dig. Så även om du inte kan ändra historien så har du den totala makten att ändra hur du ser på historien. Lämna inte över den makten till någon annan!

Vissa människor lever i framtiden. Oroar sig för det som ska hända, målar upp skräckscenarion som ofta aldrig slår in. Att oroa sig för framtiden skapar stress och tar energi. Om du kan se på framtiden med tillförsikt, det har ju faktiskt ordnat sig hittills eller hur? Då kan framtiden istället bli en spännande plats där du målar upp vad du vill uppleva.

Sen har vi det fantastiska nuet! Människor som har förmågan att leva i nuet är lugna. Om du är “här och nu” så har varken historien eller framtiden någon plats i ditt sinne. Du ser vad du ser, du hör vad du hör och du känner vad du känner.

En sak som du kan vara alldeles säker på är att om du upplever ett halvtaskigt “nu” så kommer du, så fort du vänder ryggen till att hamna i ett helt nytt “nu” med nya möjligheter där du bestämmer vad du ska tänka och känna.

Den goda ledaren

Vad kännetecknar den goda ledaren?

Vad är det som gör att vissa människor bara har ”det”? 

Som helt naturligt och ibland utan att inneha det formella ledarskapet får alla att vilja bli ledda? Ni känner igen dem eller hur? I idrottsföreningen, på gymmet, i kompisgänget och naturligtvis på jobbet, eller hur är det med den saken egentligen? I arbetslivet tas tyvärr inte alltid dessa naturbegåvningar till vara utan man tillsätter en ledare som presterat bra inom företaget tidigare kanske som säljare som en bonus för väl utfört arbete. Inte många vill/vågar tacka nej trots att man kanske inte har en aning om vad rollen som ledare egentligen innebär. Att leda andra är ett enormt ansvar, dem du leder hamnar i direkt beroendeställning till dig. Du ansvarar inte bara för de rent formella plikterna som ingår i ledarskap utan faktiskt även för den psykosociala miljön bland dina medarbetare. Du bör kunna lösa konflikter, hantera olika relationer, ge konstruktiv feedback, få människor att växa och skapa den ultimata platsen att arbeta på. Ju bättre dina medarbetare mår desto bättre kommer ni också att prestera. Ju bättre dina medarbetare mår desto bättre kommer också lönsamheten att bli.

Så vad kännetecknar de bästa ledarna? 

Ett väl utvecklat självledarskap!

Dvs förmågan att leda dig själv på alla plan. Att rensa upp bland dina föreställningar och värderingar. Att ha förmågan att prestera när det gäller. Att kunna hantera stress på ett bra sätt. Att ha förmågan att vara här och nu och se och höra dina medarbetare. Att kunna få andra att växa. Att ge feedback till dig själv på ett sådant sätt att du hela tiden söker efter ständiga förbättringar i ditt beteende. Att föregå med gott exempel. Att ha förmågan att ta beslut och ta konsekvenserna av dem. Att vara ärlig och rättvis och erkänna när du själv har fel. Att kunna skilja på sak och person. Att kunna vara hård i förhandlingar men mjuk mot människor. Ta vara tydlig och sätta ramar. Att kunna vara sensoriskt skärpt och notera resultatet av din kommunikation. Att be andra om feedback för att kunna utveckla din ledarstil. Att ta ansvar för dina tankar och känslor och inte någon annans. Att…Ja jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. 

Hur många av dagens ledare har alla dessa förmågor? Hur många ens tänkt tanken att det är detta som krävs? De informella ledarna har många av dessa egenskaper helt naturligt men det är fullt möjligt att träna upp dem om du är beredd att se dina nuvarande brister som värdefull feedback på vad du skulle behöva förändra och dra upp huvudet ur sanden och bli en riktig ledare.

En självledare.

5 tips om hur du bevarar och utvecklar en kass kommunikation!

1. Tro att du kan läsa andras tankar. Du vet ju egentligen vad andra tänker…du kan ju tolka deras miner och kroppsspråk. Lätt som en plätt. Ställ aldrig frågor om vad de tänker och känner, anta att du vet!

2. Var stirrig och okoncentrerad när du pratar med någon. Tänk på annat, titta på klockan eller varför inte facebooka lite? Om du pratar i telefon så passa gärna på att samtidigt skriva klart den där rapporten eller googla något spännande.

3. Förvänta dig att andra ska förklara exakt vad de menar. Sluta ställa följdfrågor. Det är väl (herregud) inte ditt bekymmer? 

4. Lämna gärna ut mejladress och telefonnummer men svara inte, och låt bli att ringa upp om någon lämnar ett meddelande i ditt mobilsvar.

5. Var otydlig! Låt allt du säger och gör verka tvetydigt och luddigt, förhindra att någon verkligen förstår vad du är ute efter. Det skapar osäkerhet hos mottagaren.

Snart kommer du att bli känd som den sämsta kommunikatören i bekantskapskretsen eller på jobbet. Om du väljer att följa dessa råd så garanterar jag att hela din trovärdighet och förtroende kommer att vara förbrukat inom kort. Grattis!

Placebo eller nocebo? Valet är ditt!

Kropp och sinne är två delar av samma system och det finns forskning som i allra högsta grad stödjer det. ”Vi kan inte skilja medvetandet från kroppen. Medvetandet och kroppen samordnar sina aktiviteter.” säger forskaren i ett intressant avsnitt av Vetenskapens Värld i SVT. En annan forskare får frågan: ”Fungerar voodoo?” Svaret blir: ”Absolut!”

Det är början på förklaringen hur placebo fungerar. Vad är det som gör att sockerpiller och overksamma ämnen fungerar? Ibland lika bra som mediciner? Det finns en märkvärdig kraft i dessa sockerpiller som nästan kan leda till döden…Ett fall som rönt stor uppmärksamhet inom placeboforskningen handlar om en man som under många år led av depression. Han beslutade sig för att delta i en klinisk prövning av antidepressiva läkemedel. Kliniska prövningar är dubbelblinda dvs varken testledaren eller patienten vet om han får läkemedlet eller placebo. Läkemedlet fungerade bra och mannen mådde bättre. Då tog förhållandet med flickvännen slut och mannen blev återigen svårt deprimerad och beslutade att ta sitt liv genom att svälja ett stort antal av de piller han fått i den kliniska prövningen. Hans blodtryck föll kraftigt. Han var nära att dö och hans tillstånd var mycket allvarligt. Läkaren ville gå till botten med fallet för man förstod inte vad som var fel. Han beslutade sig för att fråga den som ledde läkemedelsförsöket om mannen fått läkemedel eller placebo. Det visade sig att han hade fått placebo! Så det han i själva verket hade överdoserat var sockerpiller. Trots det höll han på att dö. Mannens tro och förväntan satte kraftfulla processer i rörelse. Tron kan verkligen försätta berg…

Placebo är en förväntan på att bli bättre eller få lindring på ett eller annat sätt. Nocebo är det motsatta dvs förväntan på att bli skadad… Mannen i det ovanstående exemplet visade först tecken på placeboeffekt dvs han trodde han skulle bli bättre av att äta pillren. När han sen beslutade att ta sitt liv med samma tabletter förväntade han sig att dö och uppnådde då en kraftig noceboeffekt av samma verkningslösa sockerpiller.

Coaching handlar (bland mycket annat) om att identifiera och eliminera övertygelser och föreställningar som inte bidrar till din utveckling eller till att du når dina önskade resultat. Att undanröja skadlig mental noceboeffekt. Coaching handlar också om att ersätta dessa föreställningar med sådana som stärker dig och som låter dig vara den du vill vara och göra det du vill göra. Stärka din inre placeboeffekt.

Om du säger till dig själv att något är möjligt så är det sant. Om du säger till dig själv att något är omöjligt så är det också sant. Var därför väldigt noga med vad du tror om dig själv och dina möjligheter…

Placebo eller nocebo? Valet är ditt!