Dina föreställningar eller om du så vill övertygelser avgör till stor del hur ditt liv kommer att gestalta sig. Det du tror om dig själv och dina möjligheter kommer också i hög grad avgöra dina resultat. Om du tror att du kommer att misslyckas med ett projekt så kommer du med stor sannolikhet att få rätt. Om du tror att du kommer att lyckas så har du troligen återigen rätt. Din hjärna skapar begränsningar respektive möjligheter utifrån de föreställningar du har om livet, om dig själv och vem du är. Alla upplevelser och tolkningar du gör är subjektiva och påverkas av dessa föreställningar.
Tyvärr finns ingen kvalitetskontroll, vilket innebär att om du t ex från tidig ålder lärt dig att tro att du inte är värdefull så finns det ingen naturlig spärr för att ta in den idén i ditt system även om den naturligtvis inte är ”sann”. När tanken väl är installerad så kommer hjärnan istället att göra allt för att din föreställning ska bli eller ”vara sann”.
Det innebär att du kommer att hitta ”bevis” för att din tes stämmer. Du väljer (på ett omedvetet plan) att utesluta de tecken som tyder på motsatsen. Du kommer att fokusera på det som stöder din teori. Du kommer kanske till och med förvränga verkligheten så att den passar in i din föreställning. Du ser det du vill se. Du hör det du vill höra. Det blir en självuppfyllande profetia.
Det är extra komplicerat när din övertygelse gäller dig själv, ditt värde eller din identitet. Det blir då en kärnövertygelse och kan påverka allt i din upplevelse av ditt liv och hindra dig från att göra det där du vill göra. I alla situationer ligger kärnövertygelsen som ett filter och påverkar dina resultat. Övertygelsen blir en naturlig del av ditt liv och du kan inte längre förstå att det går att tänka på ett helt annat sätt. Du förstår helt enkelt inte det du inte begriper och din hjärna kommer inte att hjälpa dig ur den här knipan utan kommer tvärtom fortsätta att hitta bevis för att föreställningen är ”sann”. Dessa genomgripande övertygelser kommer ovillkorligt att påverka dina resultat.
När det gått så här långt så kan du bli provocerad av att någon påstår motsatsen. Din världsbild KAN ju inte vara falsk, eller? Det innebär att coaching kan upplevas som provocerande ibland, när din begränsande föreställning blir ifrågasatt. Men för att kunna slippa ut ur ditt inre fängelse så behöver du en uppsättning helt nya tankar som definierar vem du är och vem du vill vara, och i den processen krävs helt nya perspektiv.
Om det är så att du inte når dit du vill eller upplever det du vill uppleva så kan det bero på dina begränsande tankar om dig själv. Tankar som kanske slumpmässigt anammades av dig för många år sedan, kanske när du var barn och inte hade resurser att avgöra hur ”sanna” dessa tankar var? Det fina i kråksången är att du lika gärna kan ”installera” en positiv bild av dig själv och dina möjligheter. Hjärnan gör som sagt ingen kvalitetskontroll utan bara kör på. Att undersöka sina begränsande föreställningar är en viktig del av att bli en skicklig självledare för att sedan kanske fungera som ledare för andra och hjälpa dem att genomskåda sina egna tankevurpor.