Himmel eller helvete?

Det är lätt att försvara underhåll av maskiner, lokaler och andra ”döda” ting men hur lätt är det att få förståelse för underhåll och ”uppgraderingar” av din allra dyraste och viktigaste investering dvs personalen?
Är inte detta mycket märkligt? Det satsas friskt på rekryteringar, annonser, intervjuer mm både i faktiska utgifter men också nedlagd tid. När sedan personen är anställd så ska det mesta sköta sig själv. Om du köper en maskin för en miljon kronor så är du antagligen noga med att underhålla, uppgradera och sköta om denna tingest på allra bästa sätt eller hur? Men om du investerar en halv miljon på en rekrytering + sedan en halv miljon varje år i lön för att anställa en kvalificerad person så tänker du förmodligen annorlunda? Varför?

heaven-or-hell_74031-1600x1200

Det är ju faktiskt någon som ska köra, underhålla och vårda maskinen åt dig och tillståndet hos den personen avgör naturligtvis kvaliteten på utfört arbete.

Om du skulle uppskatta produktiviteten hos personalen där du är chef eller medarbetare, på en skala mellan 1 och 10 vad skulle du då gissa?
Vissa företagsledare uppskattar produktiviteten till ca 70 % och är nöjda med det. Med argument som ”Vi bryr oss inte om det för dessa medarbetares löner är inte så höga, det räcker att de presterar till 70 %.”

Det betyder faktiskt att 30 % kapacitet går förlorad. Vad kostar det per vecka? Vad blir det på 52 veckor? På 10 år? När skulle det bli tillräckligt värdefullt för dig att göra något åt det?

Hur ligger det till med engagemanget? På en skala mellan 1 och 10 hur engagerade är dina medarbetare eller kollegor? Hur många är riktigt oengagerade? Vad är symptomen på att någon är oengagerad? Hur påverkar det här team och arbetsgrupper? Vad kostar det?

Våra arbetsplatser är ständigt utsatta för optimering.
Optimering av ställtider, optimering av maskiner, optimering av datasystem, optimering av material, optimering av arbetsprocesser, optimering av mötesteknik, optimering av säljprocesser, optimering av transporter osv.
Men det är väldigt sällan vi diskuterar optimering av människorna som faktiskt ska utföra alla dessa processer. De som ska manövrera maskinerna, de som ska använda datasystemen, de som ska utföra arbetsprocesserna, de som ska genomföra alla möten, de som ska sälja, de som ska köra eller beställa transporterna.
Det är ju (förhoppningsvis) levande människor som ska utföra alla dessa dagliga sysslor.
Hur kommer det sig då att vi inte diskuterar kvaliteten på dessa människors tankestrategier, hälsa, prioriteringsförmåga, förmåga att fokusera, lugn…
Är det för att det inte är politiskt korrekt? Är det för att vi glömt bort att det är levande varelser dvs medmänniskor som faktiskt ska utföra/handha/övervaka/leda i olika befattningar i våra företag och i våra organisationer. Människor!

Det är en människa som kör din maskin, som säljer dina produkter, som svarar i din telefon, som leder din personal, som gör kvalitetskontrollerna i ditt laboratorium.
Det spelar inte så stor roll hur bra du har lyckats optimera din maskinpark om de som är satta att köra dessa maskiner mår dåligt, är stressade eller inte har rätt kunskaper.

Det bästa sättet är att investera är i människorna! För att den största investeringen i alla företag idag är personalen. Det är människorna som skapar produkterna och som levererar tjänsterna.

Det är nämligen människorna som gör en arbetsplats till himmel eller helvete!

Annonser

Sitter du fast?

Ibland känns som om du sitter fast. Du är inte där du vill vara eller upplever inte det du vill uppleva. Här kommer 8 tips om hur du kan tänka och hur du kan agera.

IMG_7024

1.Bli medveten! Första steget är att överhuvudtaget ha förmågan att inse att du sitter fast. Känner du dig snärjd, ofri och utan möjlighet att påverka din situation? Grattis du har kommit en bra bit bara genom att bli medveten om detta.

2. Acceptera! Jag vet. Inte vad du har störst lust att göra just nu MEN trots att det kan vara obehagligt och deprimerande. Att ”fastna” då och då är en del i att vara människa. Döm inte dig själv för dessa känslor. En känsla, även om den är obehaglig, är bara ett tecken på att du behöver agera annorlunda på något sätt.

3. Hurra! Signalsystemet funkar ju! Att känna sig ”fast” innebär bara att ditt system på något sätt behöver en förändring. Förändringar tar energi och kan vålla osäkerhet och tillfälligt sänkt självkänsla och självförtroende. Klart att det kan finnas ett visst motstånd inför det som behöver göras. Men du kan vara glad att ditt signalsystem skickar tydliga signaler till dig om att du behöver agera!

4, Dags att växa som människa! Nu är det dags! Att växa som medmänniska, ledare i ditt eget liv, som partner, förälder, vän eller medarbetare. Att känna sig ”fast” innebär bara att skolklockan ringer in. Dags för en spännande tid med nya kompetenser och färdigheter som väntar på dig.

5.Passa på att reflektera. Du vet att du inte är nöjd med din nuvarande situation men vad är det du egentligen söker? Du får välja precis vad du vill. Ge dig själv den tid du behöver för att få tillgång till dina egna svar på vart du ska livet. Vad är viktigt för dig just nu?

6. Dags att bli regissör i filmen om dig själv. Istället för att vara en obemärkt statist så är det här rätt tid att ta över rodret. Har dina åsikter och behov fått stå tillbaka för andras? Du behöver lära dig att bortse från andras agendor. Det är DITT liv och det går inte i repris.

7. Inse att du har 1000 000 olika valmöjligheter. Du kan när som helst ändra inriktning, byta mål, välja andra sammanhang, andra människor, andra aktiviteter även om det inte alltid upplevs så. Du har faktiskt makt att bestämma hur du vill ha det. Prova nya perspektiv och gör nya val.

8. Sitter du verkligen fast? Om du tänker efter, är inte det här bara en känsla som finns inne i dig? Är det inte du själv som är skapare till dina känslor? Jag menar inte att du ska negligera dina känslor, för de är kraftfulla signaler till dig om att något måste ändras, men om du kan se dem som just det. Signaler om att något behöver förändras och om något ska förändras för dig så behöver du förändras NU!

Vill du hjälp i den här processen så kontaktar du till mig!

0768-211080 eller skicka ett mejl

Att veta är inte att göra.

Tänk på all kunskap du har införlivat, alla böcker som du har läst, alla kurser som du har gått. Vad du har lärt dig mycket under livet! Men hur mycket av allt du kan använder du egentligen? Hur ofta har något verkligen förändrats efter en kurs?

Nja…kanske så mycket eller så ofta..

Det är nämligen en stor skillnad på att veta och att göra.
Du VET säkert hur mycket som helst men vad GÖR du? Att kunna är inte att förstå för du kan inte förstå förrän du har ”gjort” och när det sker så får du helt nya kompetenser.

JPEG-bild-A86B5AE2F131-1

Det är ”lätt” att gå en kurs men det är inte lika lätt att få tillstånd en förändring utifrån vad du lärt dig på kursen. Det är lätt att gå en stresshanteringskurs men det är inte alltid lika lätt att faktiskt GÖRA de förändringar som krävs för ett mindre stressfyllt liv. Det är lätt att läsa en bok om personlig utveckling men det är inte lika lätt att utvecklas personligen.

Det är lätt att VETA men inte lika lätt att GÖRA.

För att det ska bli en förändring för dig i ditt liv så behöver du inte bara lära dig nya saker du behöver börja GÖRA nya saker. Ta nya beslut, prioritera annorlunda, säga nej till saker du tidigare sagt ja till och tvärtom.

Du kan inte förstå vidden av dina nya kunskaper förrän du faktiskt försöker börja göra dem. Du får du en helt ny kompetens som var omöjlig för dig att ha innan du provade.
Att ständigt prova att göra nya saker eller använda nya förhållningssätt till gamla företeelser är vägen till personlig utveckling.
Många av mina klienter VET väldigt mycket. De har läst otaliga böcker, gått mängder av kurser och utbildningar men de har inte förmågan att omsätta kunskapen till varaktiga förändringar i sina egna liv. De läser om hur andra gjort, följer bloggar om andras göranden, men har svårt att omsätta idéer och lärdomar till egen utveckling. Det här är ett mänskligt problem att stanna vid kunskap utan att undersöka de högre aspekterna av tänkandet.

När du skaffat dig kunskap bör nästa fråga till dig själv vara:
Vill jag göra detta? Om svaret är JA blir nästa fråga:
Varför är det viktigt för mig att göra det?

Om du inte kan svara på den frågan har du inte att tillräcklig motivation för att genomföra din förändring. Du behöver använda dina egna värderingar för att få hävstångseffekt på din egen motivation.

När du tvekar om att dra på dig joggingskorna för att det duggregnar, svara då på frågan:
”Varför är det viktigt för mig att motionera?”

När du tvekar om att tacka nej till den tråkiga firmafesten, svara då på frågan:
”Varför är det viktigt för mig att lyssna på vad jag själv vill?”

När du är osäker på om du ska avsluta en dålig relation:
”Varför är det viktigt för mig att ha en sund och bra relation med min partner?”

När din arbetsplats eller arbetssituation är dålig eller skadlig:
”Varför är det viktigt för mig ha en arbetsgivare som tar hand om sin personal?”

Svaret på frågorna kommer antingen att hjälpa dig TILL något bra eller FRÅN något dåligt.
Om du inte kan svara så behöver du öka din motivation och det kan jag hjälpa dig med.

0768-21 10 80

Humor = hälsa?

Är det bra för hälsan att skratta och ha roligt? Rent instinktivt vill man ju svara ja på den frågan.
Även nutida forskning stöder teorin. Skrattet kan minska stresshormoner och hjärnskador och förbättra minnet.
Skratt stärker vårt immunförsvar och hjälper oss att återhämta oss från sjukdom.
Skratt kan även ge lägre blodtryck, gör oss gladare, skyddar hjärtat, ger gemenskap och främjar avkoppling.

Face_with_Tears_of_Joy (1)

Det hjälper att ”skratta åt skiten” på en miserabel arbetsplats visar också forskningen.
En annan uppsats slår fast att ”skratt är den kortaste vägen mellan två människor” och hur det kan användas inom vården.
Så förmodligen kan vi fastslå att det är hälsosamt att skratta och ha roligt.
Jag tänkte att jag skulle utforska detta när jag i våras anmälde mig till en sommarkurs i Standup comedy på Skurups Folkhögskola. Kursledare var Marcus Johansson, kanske inte så känd av de breda massorna men med en gedigen och mångårig erfarenhet från den svenska standupscenen både som komiker och som arrangör.

Mitt önskade resultat var först och främst att skratta och ha roligt, i andra hand lära mig grunderna i hantverket ”att skriva och framföra humor”.
Förmodligen drar ju en sån här kurs till sig allmänt roliga människor tänkte jag…och om de visade sig att dom bara trodde att dom var roliga så skulle ju det kunna vara ganska roligt det också. Inget att förlora med andra ord.

Jag hade rätt! Det var ett gäng roliga människor och jag fick skratta. Full valuta för kursavgiften alltså.

Eftersom jag är van att hålla kurser och presentationer så var inte den biten min största utmaning utan att se till att det blev roligt. Insåg hur viktigt ett ord som ”skrattfrekvens” är.
Hur ofta förväntar sig standup-publiken att får skratta?
Väldigt, väldigt ofta…

Standup kan vara den ultimata utmaningen. Inte nog med att du ska stå framför en publik, du ska vara rolig också. Du kan i förväg aldrig veta hur dina skämt ska tas emot när du är nybörjare utan det är bara att kasta sig ut i det okända och hoppas på det bästa.

Första kvällen fick vi en läxa: Skriva tre skämt om oss själva som vi morgonen därpå skulle framföra för våra kurskamrater.
Snacka om ångest! Det blev helt blankt i skallen.
”Vad är egentligen ett skämt?”

På något märkligt sätt lyckades vi ändå genomföra läxan och tro det eller ej men tre dagar senare hade vi ca 5 minuters standupmaterial var som framfördes inför publik.
En publik som normalt inte besöker standup-klubbarna, alltså svårare än svårt. För att vara nybörjare klarade vi oss oväntat bra. Vi fick faktiskt publiken att skratta. Vilken obeskrivligt skön känsla!

Jag har fått blodad tand, oerhört kul (men svårt) att skriva och framföra humor.
Du får liksom bara en chans att fånga publiken och är du okänd är ju uppförsbacken monumental. Men det där triggar ju mig, ju svårare desto bättre.
Att hålla en kurs i stresshantering/kommunikation/ledarskap är lätt jämfört med det här.
Min plan är att om tillfälle ges kunna köra standup på någon rookieklubb eller kanske starta en själv. Dessutom ska jag försöka göra mina ”vanliga” framträdanden så roliga jag kan.

Att humor = hälsa tror jag stenhårt på. Efter den skrattiga veckan i Skurup så mår jag förträffligt. Men jag tror däremot inte på motsatsen att hälsa = humor…

Det finns många hälsosamma tråkmånsar. Om du blir för seriös inom vilket ämne det månde vara så är risken stor att du blir jättetråkig. Så se upp för det!

Är du trött på din egen överdrivna seriositet? Kontakta mig! 0768-21 10 80