Skapa kommunikation

Kommunikation är bokstavligt talat den koppling mellan två människor som bildas när meddelanden som skickas och tas emot delas. Gemenskapen av två eller fler människor som delar en upplevelse eller uppmärksamhet genom utbyte av verbala och ickeverbala signaler. Tillståndet blir en känsla av kontakt och förståelse.

IMG_0252 kopia

Kommunicera är mer än att prata. Vi kan prata och samtidigt inte kommunicera. Det är också mer än att förstå varandra. Vi kan förstå och samtidigt inte kommunicera. I kommunikation skickar vi och tar emot meddelande från varandra. Vi tar de symboliska signalerna från en annan och processar dem i vårt sinne och gör dem begripliga. Vi svarar sen för att söka mer klargörande så att vi förstår varandra när vi i vårt sinne representerar en upplevelse av vad som pågår i den andras sinne.

Kommunikation är något man ”gör”. Det är en process där vi agerar och beter oss på mer eller mindre lämpliga sätt.
Det som är intressant är ju att inget samarbete är möjligt utan kommunikation!
Trots detta florerar tankeläsning och gissande mellan människor istället för kvalitativ kommunikation.

Ett sätt att drastiskt förbättra sin kommunikation är att börja lyssna med ögonen. Vad ser du hos den andra personen? Hur responderar hen på vad du säger? Att vara medvetet närvarande i ett möte där du koncentrerar din uppmärksamhet mot din samtalspartner istället för att fundera på vad du ska säga härnäst. Effekten blir att din samtalspartner känner sig bekräftad och sedd (på flera sätt). Du visar att det personen säger är viktigt och att du är beredd att lyssna.
Om du tror att du kan dölja att du sitter och tänker på annat så glöm det. Människan har en otrolig förmåga att läsa av omedvetna signaler och din samtalspartner kan kanske inte direkt peka på vad som inte kändes bra men du kommer att lämna ett bestående intryck av att ”inte lyssna”.
Det här är som sagt något man ”gör” och alltså går det alldeles utmärkt att träna upp den här förmågan.
Hur ofta tränar du på det här? Nä tänkte väl det…

Om du vill bli en bättre lyssnare och uppfattas som närvarande person så kan du träna hos mig!

0768-211080

Annonser

Himmel eller helvete?

Det är lätt att försvara underhåll av maskiner, lokaler och andra ”döda” ting men hur lätt är det att få förståelse för underhåll och ”uppgraderingar” av din allra dyraste och viktigaste investering dvs personalen?
Är inte detta mycket märkligt? Det satsas friskt på rekryteringar, annonser, intervjuer mm både i faktiska utgifter men också nedlagd tid. När sedan personen är anställd så ska det mesta sköta sig själv. Om du köper en maskin för en miljon kronor så är du antagligen noga med att underhålla, uppgradera och sköta om denna tingest på allra bästa sätt eller hur? Men om du investerar en halv miljon på en rekrytering + sedan en halv miljon varje år i lön för att anställa en kvalificerad person så tänker du förmodligen annorlunda? Varför?

heaven-or-hell_74031-1600x1200

Det är ju faktiskt någon som ska köra, underhålla och vårda maskinen åt dig och tillståndet hos den personen avgör naturligtvis kvaliteten på utfört arbete.

Om du skulle uppskatta produktiviteten hos personalen där du är chef eller medarbetare, på en skala mellan 1 och 10 vad skulle du då gissa?
Vissa företagsledare uppskattar produktiviteten till ca 70 % och är nöjda med det. Med argument som ”Vi bryr oss inte om det för dessa medarbetares löner är inte så höga, det räcker att de presterar till 70 %.”

Det betyder faktiskt att 30 % kapacitet går förlorad. Vad kostar det per vecka? Vad blir det på 52 veckor? På 10 år? När skulle det bli tillräckligt värdefullt för dig att göra något åt det?

Hur ligger det till med engagemanget? På en skala mellan 1 och 10 hur engagerade är dina medarbetare eller kollegor? Hur många är riktigt oengagerade? Vad är symptomen på att någon är oengagerad? Hur påverkar det här team och arbetsgrupper? Vad kostar det?

Våra arbetsplatser är ständigt utsatta för optimering.
Optimering av ställtider, optimering av maskiner, optimering av datasystem, optimering av material, optimering av arbetsprocesser, optimering av mötesteknik, optimering av säljprocesser, optimering av transporter osv.
Men det är väldigt sällan vi diskuterar optimering av människorna som faktiskt ska utföra alla dessa processer. De som ska manövrera maskinerna, de som ska använda datasystemen, de som ska utföra arbetsprocesserna, de som ska genomföra alla möten, de som ska sälja, de som ska köra eller beställa transporterna.
Det är ju (förhoppningsvis) levande människor som ska utföra alla dessa dagliga sysslor.
Hur kommer det sig då att vi inte diskuterar kvaliteten på dessa människors tankestrategier, hälsa, prioriteringsförmåga, förmåga att fokusera, lugn…
Är det för att det inte är politiskt korrekt? Är det för att vi glömt bort att det är levande varelser dvs medmänniskor som faktiskt ska utföra/handha/övervaka/leda i olika befattningar i våra företag och i våra organisationer. Människor!

Det är en människa som kör din maskin, som säljer dina produkter, som svarar i din telefon, som leder din personal, som gör kvalitetskontrollerna i ditt laboratorium.
Det spelar inte så stor roll hur bra du har lyckats optimera din maskinpark om de som är satta att köra dessa maskiner mår dåligt, är stressade eller inte har rätt kunskaper.

Det bästa sättet är att investera är i människorna! För att den största investeringen i alla företag idag är personalen. Det är människorna som skapar produkterna och som levererar tjänsterna.

Det är nämligen människorna som gör en arbetsplats till himmel eller helvete!

Är man stark måste man vara snäll!

”Chefer som tror att vägen till ökad produktivitet och lönsamhet går via ett hårt ledarskap är fel ute. Det visar modern organisationsforskning från Stanford University.

Att sätta press på personalen får inte företag att gå bättre, det leder bara till en ökad stressen hos de anställda – vilket i sin tur leder till förhöjda kostnader för arbetsgivaren.

Det är istället omtänksamma och snälla chefer som vinner i längden. Företag med stöttande chefer som bryr sig om sin personal är dessutom mer lönsamma än andra.

– Hårda chefer tror ofta att produktiviteten hos de anställda ökar om man drar åt tumskruvarna. Det enda som ökar är stressen och forskning visar att höga stressnivåer leder till kostnader för både arbetsgivare och anställda, skriver Emma Seppälä, doktor i psykologi vid Stanford University, i Harvard Business Review.

Forskningsstudierna visar också att schyssta chefer får schyssta medarbetare, vilket leder till ökad lojalitet och mer samarbete. Medarbetare som har snälla chefer blir dessutom mer produktiva, både i grupp och individuellt.

Emma Seppälä anser att snälla chefer får sina medarbetare att känna sig trygga, något som bidrar till att minska stressen och antalet sjukdagar.”

Detta kan man läsa i senaste utgåvan av HR-nytt

 

 

Vad innebär det då att vara ”snäll” eller ”schysst”. Vilka beteenden innefattas in det?

  • Omtänksamhet?
  • Empati?
  • Lyhördhet?
  • Förmåga att bekräfta?
  • Förståelse?
  • Stöttande?
  • Inspirerande?
  • Engagerande?
  • Positiv?
  • Glad?
  • Lugn?

Ja det här skulle ju passa in på vilken nära vän som helst eller den optimala föräldern, idrottsledaren eller PT:n?

Men att vara ”snäll” och ”schysst” kan också innebära:

  • Tydlighet?
  • Sätta ramar?
  • Ställa krav?
  • Ge konstruktiv feedback?
  • Identifiera förbättringsområden?
  • Bestämd?
  • Modig?
  • Levererar obekväma beslut?
  • Sätter deadlines?
  • Står för sin åsikt?
  • Har integritet?

Ja det här skulle ju också passa in på vilken nära vän som helst eller den optimala föräldern, idrottsledaren eller PT:n? I min värld finns ingen motsättning mellan den första och den andra listan.

Bamses (eller var det Pippis?) visdomsord gäller även här: ”Är man stark måste man vara snäll” Med stark menar jag här: i en högre position och med andra personer i beroendeställning. 

De bästa ledarna har förmågan att vara tillräckligt flexibla för att kunna vara SNÄLLA på en mängd olika sätt, dessutom förmågan att veta när vilket beteende är mest användbart.

Det är krävande att vara ledare, du behöver utveckla en hel rad förmågor som du inte nödvändigtvis måste besitta på en annan position eller funktion i en organisation.

Att leda andra är en spetskompetens i sig och tro inte för ett ögonblick att bara för att du fått titeln på ditt visitkort så är du en fullfjädrad ledare.

När dem du är satt att leda väljer att följa dig, då är du en ledare men inte förr.

 

 

Nya regler om arbetsmiljö.

Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar.

Det här ligger bakom Arbetsmiljöverkets nya regler som träder i kraft den 31/3.

Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar.

Arbetsgivaren ska ansvara för:

  • Att arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning.
  • Att arbetstidernas förläggning leder till ohälsa.
  • Att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen.

Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

Behöver du hjälp med detta så kontaktar du mig. 0768-211080

Här kan du läsa föreskrifterna i sin helhet.

Vågar du ställa frågan?

Våra arbetsplatser är viktiga ”platser”. Vi tillbringar väldigt mycket tid där och ibland tänker vi mycket på jobbet även när vi inte rent fysiskt befinner oss där.
Våra arbetsplatser består naturligtvis till stor del av olika arbetsuppgifter, uppdrag, projekt och resultat dvs vad vi GÖR. Men det som är kittet, smörjmedlet, det osynliga är HUR vi gör det vi gör och HUR vi samarbetar med varandra.

Är du ledare så är ditt ansvar för anda och bemötande mycket stort, det vi kan kalla den psykosociala arbetsmiljön som inbegriper arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående.

Skärmavbild 2016-02-10 kl. 12.51.10

Faktorer som påverkar negativt:
* Stor arbetsmängd – högt arbetstempo = känslan av att inte räcka till.
* Monotont arbete = understimulering
* Oklara förväntningar = otydliga krav
* Otrygghet i anställningen = hög förändringstakt el osäkra antsällningsvillkor
* Konflikter – kränkningar – trakasserier = stress skapar syndabockar och ryktesspridning
* Arbete med människor = risk för stort personligt engagemang
* Ensamarbete = svagt stöd
* Den fysiska miljön = buller, kyla, hög skaderisk.

Det finns ingen arbetsplats som är förskonad från dessa faktorer och vissa individer är mer eller mindre känsliga för stress och har större eller mindre motståndskraft.

För att kunna förebygga ohälsa och förhindra dålig arbetsmiljö så krävs det en genuin ledare som vågar prata om det här, som inte backar undan för obehagliga sanningar.
Som vågar ta tag i problemen, lösa konflikter, skapa sunda normer, sätta arbetstagarnas hälsa främst, stå upp för allas rätt att trivas och må bra på jobbet.
(Ja även tjurige Bosse i förrådet)

Vad är då den viktigaste egenskapen?
Mod att vara nyfiken!
Att våga ställa frågor!
Våga LYSSNA på svaret, även om det är obehagligt och jobbigt.
Visa ett genuint intresse för medarbetaren.
Du behöver inte ha lösningen på problemen, du behöver bara börja lyssna och intressera dig för alla mänskliga resurser som finns på din avdelning eller ditt företag.

Du behöver vara närvarande i mötet med andra människor och våga ställa frågan:
”Hur mår du?”

Kan du inte det så är det hög tid att du lär dig det!

Nu!