Himmel eller helvete?

Det är lätt att försvara underhåll av maskiner, lokaler och andra ”döda” ting men hur lätt är det att få förståelse för underhåll och ”uppgraderingar” av din allra dyraste och viktigaste investering dvs personalen?
Är inte detta mycket märkligt? Det satsas friskt på rekryteringar, annonser, intervjuer mm både i faktiska utgifter men också nedlagd tid. När sedan personen är anställd så ska det mesta sköta sig själv. Om du köper en maskin för en miljon kronor så är du antagligen noga med att underhålla, uppgradera och sköta om denna tingest på allra bästa sätt eller hur? Men om du investerar en halv miljon på en rekrytering + sedan en halv miljon varje år i lön för att anställa en kvalificerad person så tänker du förmodligen annorlunda? Varför?

heaven-or-hell_74031-1600x1200

Det är ju faktiskt någon som ska köra, underhålla och vårda maskinen åt dig och tillståndet hos den personen avgör naturligtvis kvaliteten på utfört arbete.

Om du skulle uppskatta produktiviteten hos personalen där du är chef eller medarbetare, på en skala mellan 1 och 10 vad skulle du då gissa?
Vissa företagsledare uppskattar produktiviteten till ca 70 % och är nöjda med det. Med argument som ”Vi bryr oss inte om det för dessa medarbetares löner är inte så höga, det räcker att de presterar till 70 %.”

Det betyder faktiskt att 30 % kapacitet går förlorad. Vad kostar det per vecka? Vad blir det på 52 veckor? På 10 år? När skulle det bli tillräckligt värdefullt för dig att göra något åt det?

Hur ligger det till med engagemanget? På en skala mellan 1 och 10 hur engagerade är dina medarbetare eller kollegor? Hur många är riktigt oengagerade? Vad är symptomen på att någon är oengagerad? Hur påverkar det här team och arbetsgrupper? Vad kostar det?

Våra arbetsplatser är ständigt utsatta för optimering.
Optimering av ställtider, optimering av maskiner, optimering av datasystem, optimering av material, optimering av arbetsprocesser, optimering av mötesteknik, optimering av säljprocesser, optimering av transporter osv.
Men det är väldigt sällan vi diskuterar optimering av människorna som faktiskt ska utföra alla dessa processer. De som ska manövrera maskinerna, de som ska använda datasystemen, de som ska utföra arbetsprocesserna, de som ska genomföra alla möten, de som ska sälja, de som ska köra eller beställa transporterna.
Det är ju (förhoppningsvis) levande människor som ska utföra alla dessa dagliga sysslor.
Hur kommer det sig då att vi inte diskuterar kvaliteten på dessa människors tankestrategier, hälsa, prioriteringsförmåga, förmåga att fokusera, lugn…
Är det för att det inte är politiskt korrekt? Är det för att vi glömt bort att det är levande varelser dvs medmänniskor som faktiskt ska utföra/handha/övervaka/leda i olika befattningar i våra företag och i våra organisationer. Människor!

Det är en människa som kör din maskin, som säljer dina produkter, som svarar i din telefon, som leder din personal, som gör kvalitetskontrollerna i ditt laboratorium.
Det spelar inte så stor roll hur bra du har lyckats optimera din maskinpark om de som är satta att köra dessa maskiner mår dåligt, är stressade eller inte har rätt kunskaper.

Det bästa sättet är att investera är i människorna! För att den största investeringen i alla företag idag är personalen. Det är människorna som skapar produkterna och som levererar tjänsterna.

Det är nämligen människorna som gör en arbetsplats till himmel eller helvete!

Annonser

Humor = hälsa?

Är det bra för hälsan att skratta och ha roligt? Rent instinktivt vill man ju svara ja på den frågan.
Även nutida forskning stöder teorin. Skrattet kan minska stresshormoner och hjärnskador och förbättra minnet.
Skratt stärker vårt immunförsvar och hjälper oss att återhämta oss från sjukdom.
Skratt kan även ge lägre blodtryck, gör oss gladare, skyddar hjärtat, ger gemenskap och främjar avkoppling.

Face_with_Tears_of_Joy (1)

Det hjälper att ”skratta åt skiten” på en miserabel arbetsplats visar också forskningen.
En annan uppsats slår fast att ”skratt är den kortaste vägen mellan två människor” och hur det kan användas inom vården.
Så förmodligen kan vi fastslå att det är hälsosamt att skratta och ha roligt.
Jag tänkte att jag skulle utforska detta när jag i våras anmälde mig till en sommarkurs i Standup comedy på Skurups Folkhögskola. Kursledare var Marcus Johansson, kanske inte så känd av de breda massorna men med en gedigen och mångårig erfarenhet från den svenska standupscenen både som komiker och som arrangör.

Mitt önskade resultat var först och främst att skratta och ha roligt, i andra hand lära mig grunderna i hantverket ”att skriva och framföra humor”.
Förmodligen drar ju en sån här kurs till sig allmänt roliga människor tänkte jag…och om de visade sig att dom bara trodde att dom var roliga så skulle ju det kunna vara ganska roligt det också. Inget att förlora med andra ord.

Jag hade rätt! Det var ett gäng roliga människor och jag fick skratta. Full valuta för kursavgiften alltså.

Eftersom jag är van att hålla kurser och presentationer så var inte den biten min största utmaning utan att se till att det blev roligt. Insåg hur viktigt ett ord som ”skrattfrekvens” är.
Hur ofta förväntar sig standup-publiken att får skratta?
Väldigt, väldigt ofta…

Standup kan vara den ultimata utmaningen. Inte nog med att du ska stå framför en publik, du ska vara rolig också. Du kan i förväg aldrig veta hur dina skämt ska tas emot när du är nybörjare utan det är bara att kasta sig ut i det okända och hoppas på det bästa.

Första kvällen fick vi en läxa: Skriva tre skämt om oss själva som vi morgonen därpå skulle framföra för våra kurskamrater.
Snacka om ångest! Det blev helt blankt i skallen.
”Vad är egentligen ett skämt?”

På något märkligt sätt lyckades vi ändå genomföra läxan och tro det eller ej men tre dagar senare hade vi ca 5 minuters standupmaterial var som framfördes inför publik.
En publik som normalt inte besöker standup-klubbarna, alltså svårare än svårt. För att vara nybörjare klarade vi oss oväntat bra. Vi fick faktiskt publiken att skratta. Vilken obeskrivligt skön känsla!

Jag har fått blodad tand, oerhört kul (men svårt) att skriva och framföra humor.
Du får liksom bara en chans att fånga publiken och är du okänd är ju uppförsbacken monumental. Men det där triggar ju mig, ju svårare desto bättre.
Att hålla en kurs i stresshantering/kommunikation/ledarskap är lätt jämfört med det här.
Min plan är att om tillfälle ges kunna köra standup på någon rookieklubb eller kanske starta en själv. Dessutom ska jag försöka göra mina ”vanliga” framträdanden så roliga jag kan.

Att humor = hälsa tror jag stenhårt på. Efter den skrattiga veckan i Skurup så mår jag förträffligt. Men jag tror däremot inte på motsatsen att hälsa = humor…

Det finns många hälsosamma tråkmånsar. Om du blir för seriös inom vilket ämne det månde vara så är risken stor att du blir jättetråkig. Så se upp för det!

Är du trött på din egen överdrivna seriositet? Kontakta mig! 0768-21 10 80

Nya regler om arbetsmiljö.

Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar.

Det här ligger bakom Arbetsmiljöverkets nya regler som träder i kraft den 31/3.

Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar.

Arbetsgivaren ska ansvara för:

  • Att arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning.
  • Att arbetstidernas förläggning leder till ohälsa.
  • Att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen.

Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

Behöver du hjälp med detta så kontaktar du mig. 0768-211080

Här kan du läsa föreskrifterna i sin helhet.

Nu är det dags att göra något!

”Stor ökning av stressjukdomar” är en av rubrikerna i Rapports morgonsändning.

68 % av arbetsgivarna och 80 % av arbetstagarna känner någon som blivit SJUK pga STRESS PÅ JOBBET!

Det är ju inte riktigt klokt!

Vi kan vädja, lagstifta, upplysa oss blå i den här frågan MEN det är varje ägares, chefs och ledares ANSVAR att få stopp på det här!

Om du inte vet vad du ska göra åt det så ta HJÄLP!

Spara liv = tjäna pengar

Framgångsrika organisationer är hälsosamma organisationer och friskare människor ger friskare affärer!

Läs mer!

Läs ännu mer!

10 + 10 saker du bör veta om stressrelaterad ohälsa.

Nu är det återigen dags för larmrapporter och åtgärdsprogram mot den stressrelaterade ohälsan. Sjukskrivningar som bottnar i stress har ökat med 70 % (!) sedan 2010.
Regeringen säger sig vilja krafttag för att minska sjukskrivningarna och har satt upp en målsättning att minska antalet sjukdagar per person och år från 10 dagar till 9.
Det pratas om förebyggande åtgärder, rehabiliteringsinsatser och företagshälsovård.
Men vad betyder egentligen det? Vad är det som ska åtgärdas? Vad innebär en ”rehabiliteringsinsats”? Vet företagshälsovården vad den ska GÖRA och HUR?

IMG_5017 (1)

 

Jag jobbar ständigt med personer som är utbrända eller som riskerar att bli det, personer som behöver ett nytt förhållningssätt till sig själva och sina upplevda krav. Det här mina reflektioner utifrån mitt eget perspektiv som före detta utmattad samt från mitt nuvarande perspektiv som hälsocoach och ledarskapstränare.

Till dig som mår dåligt:

  1. Det kan drabba vem som helst! Det finns ingen garanti för att just du slipper. De som drabbats säger ofta att de inte hade någon som helst förmåga att förstå att de låg i riskzonen.
  2. Du är inte ensam. Jag förstår att politikerna ser allvarligt på den här dyrbara situationen för det är väldigt många som har den här oerhört jobbiga erfarenheten. Det sitter mer eller mindre utbrända människor lite varstans i din omgivning. (På din arbetsplats eller i huset bredvid ditt).
  3. Det är ett ledarproblem. Kvaliteten på ledarskapet avspeglas direkt i den psykosociala arbetsmiljön dvs även i antalet sjukskrivningar. Dålig chef = hälsofara.
  4. Du kan själv göra saker för att förbättra din situation. Du kan ta beslut som leder dig till ett bättre ställe om arbetsmiljön är dålig. Offra aldrig din hälsa för ett jobb! Ingen kommer att tacka dig för det…
  5. Ta hjälp för att förändra hur du tänker. Det är dina nuvarande tankar som skapat ditt nuvarande problem, du behöver nya tankar. Det är oerhört svårt att förändra detta på egen hand.
  6. De flesta som drabbas har störd sömn, alltså en varningssignal. Gör allt du kan för att förbättra din sömn.
  7. De flesta som drabbas har prestationsbaserad självkänsla och har därför inte förmågan att säga nej på ett naturligt sätt. Du behöver helt enkelt lära dig det.
  8. Kroppen vinner över dig och kommer förr eller senare att sätta stopp för ditt race vare sig du vill eller inte. Förhoppningsvis blir du ”bara” utmattad annars kan du drabbas av stroke eller hjärtinfarkt.
  9. Stress är en socialt accepterad form av psykisk sjukdom och du behöver nya förhållningssätt.
  10. Du kan bli helt frisk!

Till dig som är arbetsgivare eller chef:

  1. Det är ditt ansvar hur dina medarbetare mår. Era gemensamma resultat är direkt beroende av deras hälsa. Det handlar inte om siffror det handlar om människor.
  2. Du kan förhindra att människor blir utbrända. Behövs ingen raketforskning eller stora kostnader (initialt) för att förebygga detta. Däremot kan kostnaderna bli enorma om det går för långt.
  3. Du sätter ramen för värderingar och kultur. Dina medarbetare gör som du gör inte som du säger. De är i direkt beroendeställning till dig och det påverkar deras hälsa. Föregår du med gott exempel?
  4. Du kan hjälpa eller stjälpa. Om du har för lite kunskap inom detta område så är det din skyldighet att lära dig mer om stressrelaterad ohälsa för att kunna ta ditt ansvar.
  5. Undvik att skuldbelägga den som drabbats, det här är som vilken annan sjukdom som helst.
  6. Om du har svårt för att hantera/prata med stressade medarbetare så innebär det att du har brister i ditt ledarskap. Ändra på det!
  7. Du kan göra en stor skillnad för en drabbad person och dennes familj genom att visa empati och förståelse. Du kan skapa en trygghet i en svår situation.
  8. Om du låter det gå för långt eller blundar för uppenbara problem så kan kostnaderna för individen, företaget och samhället bli gigantiska.
  9. Du kan mäta stressnivån på ditt företag/arbetsplats för att i god tid kunna åtgärda problem. Gör du det?
  10. Tillsammans kan vi skapa långsiktig hälsa. Du, jag och dina medarbetare.

Jag kan hjälpa dig som:

  • mår dåligt på grund av stress.
  • redan är sjukskriven.
  • kämpar för att slippa bli sjukskriven.
  • är på väg tillbaka men som inte fått adekvat rehabilitering.
  • tycker stressen hindrar dig från att leva det liv du vill leva.
  • har dåliga relationer pga din nuvarande stressnivå.
  • vill veta mer om stress och stresshantering.

Om du är chef eller ledare kan jag hjälpa dig som:

  • behöver utveckla ditt ledarskap för att vara ett stöd för dina medarbetare.
  • själv är stressad.
  • inte klarar av ledarrollen.
  • har brister i hur du hanterar svåra situationer.
  • behöver verktyg för kunna hjälpa andra.
  • behöver utbildning inom stress och stresshantering.
  • vill jobba med värderingar/kommunikation.
  • vill skapa en ny företagskultur.
  • vill mäta kvaliteten på den psykosociala arbetsmiljön.
  • tycker det är viktigt att människor mår bra!

Tveka inte att höra av dig till mig om du eller någon du känner behöver hjälp!

Jag vet hur man gör för att bli sjuk och jag vet hur man gör för att bli frisk.

0768-211080 eller skicka ett mejl