Idag har jag hjälp av Carol Örnborg som ger sin syn på barns behov. Carol är pedagog och gruppledare i KOMET och hjälper barn och föräldrar att fungera bättre tillsammans.
1.Uppmärksamhet. Utgångspunkten är att barn gör gott om de kan. Vi behöver alla värme, mat och sömn för att överleva. För att få detta när vi är små så behövs framförallt uppmärksamhet från våra föräldrar. Utan uppmärksamhet finns risken att vi svälter eller fryser ihjäl. Uppmärksamhet har därför historiskt varit viktigt i vår överlevnad. Idag tror jag inte att barn svälter och fryser ihjäl, men jag tror det finns en risk att uppmärksamhet på bra beteenden minskar. Då tänker jag på att vi idag håller oss uppkopplade med telefoner, ipad och datorer i större utsträckning än innan, då vi tog till oss information, nyheter (via tidning) och telefonsamtal i mindre utsträckning. Jag vill inte påstå att detta inte är en bra utveckling, men jag vill uttrycka vikten av barns behov. Uppmärksamhetsprincipen säger att de beteenden som barnet får uppmärksamhet för kommer det att fortsätta med. Tänk på all uppmärksamhet barn får för sina sämre beteenden. Uppmärksamheten ger 80% chans att beteendet återkommer. Vilket är bra när man uppmärksammar goda beteenden.
2. Förtroende. Anta att relationer är som ett bankkonto, för att kunna ta ut pengar från kontot måste det finnas något att ta av. Detsamma sägs gälla för relationer. För att ett barn ska vilja samarbeta med dig, så måste du fylla på kontot med positiv uppmärksamhet, beröm, uppmuntran, omtanke mm. När du tillrättavisar korrigerar (gör inte si, gör inte så, varför gör du så där?) är det ett uttag på kontot. Då måste det finnas stort kapital där, 5 gånger mer än uttagen. Mer beröm än tillsägelser, vågskålen! 5 gånger mer insättningar av beröm, uppmuntran, bekräftelse och omtanke än av krav och gränser. Det är en enkel och bra princip som Martin Forster förklarar i boken ”Fem gånger mer kärlek,” Insättingarna på kontot är dessutom en färskvara så se till att göra insättningar ofta!
3, Härmningsprincipen/modellinlärning. Barn gör som du gör, inte som du säger, var därför en en god förebild. Man kan hjälpa barnet genom att själv vara en modell för en önskvärda beteendet och på så sätt ”locka” barnet att göra likadant. Är du tillräckligt flexibel i ditt eget beteende för att kunna vara en bra modell?
4. Gemensamma stunder. Skapa bra gemensamma stunder ihop när du har fullt fokus på barnet. En stund när du lyssnar och bekräftar barnet utan att tillrättavisa. Stäng av mobil och tv. Skapa en rutin kring detta 10-15 minuter/dag. Det blir en bra daglig insättning på förtroendekontot.
5. Beröm. Beröm leder till bättre uppförande: Faktum är att beröm och uppmuntran kan användas för att leda barn genom de många små steg som krävs för att nya färdigheter ska utvecklas, för att ge barn en positiv syn på sig själva och för att ge dem den motivation de behöver för att fortsätta med en svår uppgift.
6. Bekräfta. Bekräftelse minskar konflikter och ger en känsla av att vara sedd och bli lyssnad på. Summera och spegla det barnet säger. Barnet- ”Jag är hungrig nu” (istället för att svara upp, ”du kan väl inte vara hungrig nu” för då ger vi signal att det barnet känner är fel. Eller direkt ge lösning ”ta en banan”) Vuxne- ”Okey, du är hungrig, (summera) jag förstår det (spegla). Det är jag med. Nu ska jag bara steka korven, så äter vi. Du få ta en banan innan om du vill. Ord som –vänta, sen, nej och kanske brukar trigga barn. Försök att hitta andra ord. ”Jag hör att du vill…… jag ska fundera på det”. Eller ”jag ska prata med pappa/mamma”. Många barn tar tillrättavisningar, korrigeringar och tjat ganska bra, men det tär på relationen.
Du som förälder kan alltså på ganska enkla sätt förbättra förutsättningen för ditt barn och för er relation. Lycka till!
Friskbolaget 